Hudförändringar

Definition

En hudförändring är en ytlig tillväxt eller märke på huden som inte liknar omgivningen.

Beskrivning

Hudskador kan grupperas i två kategorier: primära och sekundära. Primära hudförändringar har variationer i färg eller struktur som kan förekomma vid födseln, till exempel födelsemärken eller som kan förvärvas under en människas livstid, såsom de som är förknippade med infektionssjukdomar (t.ex. vårtor, akne, eller psoriasis), allergiska reaktioner (t.ex. nässelutslag eller kontakteksem) eller miljöfarliga ämnen (t.ex. solbränna, tryck eller extrema temperaturer). Sekundära hudförändringar är de förändringar i huden som beror på primära hudförändringar, antingen som en naturlig utveckling eller som ett resultat av yttre påverkan på primära hudförändringar (t.ex. rivsår).

De vanligaste typerna av primära hudförändringar:

  • Macule. Ett litet, runt, platt märke, mindre än 1 cm i diameter. Färgen på en macule skiljer sig från närliggande hud. Macules finns i en mängd olika former och är oftast brun, vit eller röd. Exempel på macules är fräknar. En macule mer än 1 cm i diameter kallas för ett födelsemärke.
  • Vesikler. en upphöjd skada, mindre än 5 mm hög och fylld med en klar vätska. Blåsor som är mer än 5 mm höga kallas bullae eller blåsor. Dessa skador kan kan vara resultatet av solbränna, insektsbett, kemisk irritation eller vissa virusinfektioner som herpes.
  • Pustule. en upphöjd skada, fylld med var. En pustule är oftast resultatet av en infektion, såsom akne eller imptigeo.
  • Papule. en fast skada mindre än 1 cm i diameter. Ett märke på nära grupperade papler mer än 1 cm kallas plack. Papler och plack kan vara grova i strukturen och röda, rosa eller bruna. Papler är förknippade med sådana tillstånd som vårtor, syfilis, psoriasis, seborroiskt eksem, aktiniska keratoser och hudcancer.
  • Knöl. en solid skada som har tydliga kanter och som vanligtvis är mer djupt rotad än en papule. Läkarna beskriver ofta en liten knöl som "påtaglig", vilket betyder att när den undersöks genom beröring, kan det kännas som en hård massa som skiljer sig från den vävnad som omger den. En liten knöl mer än 2 cm i diameter kallas för en tumör. Det kan vara förknippat med villkor som t.ex. keratinösa cystor, lipom, fibrom, och vissa typer av lymfom.
  • Hudrodnad. Rodnad och svullnad som kan klia och oftast försvinner inom kort efter utbrottet. Nässelutslag brukar förknippas med en allergisk reaktion, till exempel att ett läkemedel eller ett insektsbett.
  • Telangiektasi. små, vidgade blodkärl som visas nära ytan av huden. telangiektasi är ofta ett symptom på sjukdomar som rosacea eller sklerodermi.

Orsaker och symptom

Hudskador kan orsakas av en mängd olika tillstånd och sjukdomar. en tendens att utveckla fräknar eller födelsemärken kan gå i arv. Infektion i huden själv genom bakterier, virus, svampar eller parasiter är den vanligaste orsaken till hudskador. Akne, fotsvamp (tinea pedis), vårtor och skabb är exempel på hudinfektioner som orsakar skador. Allergiska reaktioner och känslighet för yttre miljöfaktorer kan också leda till bildandet av hudskador. Bakomliggande tillstånd kan också framkalla synliga hudskador. Till exempel kan den minskade känsligheten och dålig cirkulation som följer med diabetes mellitus bidrar till bildandet av omfattande sår på extremiteter som fötterna. infektioner i kroppens hela systemet kan orsaka plötsliga hudskador. Till exempel är hudskador kännetecknande symptom på sådana sjukdomar som vattkoppor, herpes, och smittkoppor. Cancer som påverkar huden, t.ex. basalcellscancer, skivepitelcancer, maligna melanom och Kaposis sarkom, ger också synliga hudskador.

Diagnos

Diagnos av den bakomliggande orsaken till hudskador är vanligtvis baserad på patientens historia, skadans utseende och var och hur det visas på patientens kropp (t.ex. om kvisslor är begränsade till ansikte, hals och övre delen av ryggen kan det tyda på akne, medan skador som också förekommer i hårbotten och ansiktet kan tyda på seborroiskt eksem). För att fastställa orsaken till en infektion, kan läkare också ta avskrap eller prov från skadan för undersökning i mikroskop eller för användning i bakterie-, svamp-, eller viralkulturer. I de fall en svampinfektion misstänks kan en läkare undersöka patientens hud under ultraviolett ljus med hjälp av ett filter. Dermatologer kan också använda kontrast belysning och dämpad belysning för att upptäcka variationer i huden. När medverkan av immunförsvaret misstänks, kan läkarna beställa ett immunofluorescencetest, som upptäcker antikroppar, specifika antigen med hjälp av en fluorescerande kemikalie. I fall av kontaktdermatit, ett tillstånd där en allergisk reaktion mot något irriterar huden, kan läkarna använda lapptest, där prover av specifika antigener förs in i huden via en repa eller ett nålstick, för att avgöra vilka ämnen som provocerar reaktionen.

De allra flesta av hudskadorna är ickecanceriösa. Dock kommer läkarna att avgöra om en viss skada eller skador är cancerogena, grundat på iakttagelser och resultaten av en biopsi, där ett vävnadsprov tas för mikroskopisk analys. Eftersom tidig upptäckt är nyckeln till framgångsrik behandling bör enskilda undersöka sin hud på månadsbasis och leta efter ändringar i befintliga födelsemärken, förekomst av nya fläckar, eller en förändring på ett visst område av huden. Vid granskningen av fläckar, är faktorer att leta efter:

  • Asymmetri. Assymetriska ovala former kan tyda på en malign tillväxt.
  • Gränsen. en normal fläck har en tydlig gräns mot den omgivande huden, medan kanterna av en misstänkt fläck kan vara oregelbunden.
  • Färg. normala födelsemärken är jämnt bruna, men cancerogena födelsemärken kan visas som en blandning av rött, vitt, blått, brunt, lila eller svart.
  • Diameter. normala födelsemärken är oftast mindre än 5 mm i diameter, en hudförändring större än denna kan misstänkas som cancer.

Behandling

Hudförändringar såsom födelsemärken, fräknar och födelsemärken är en normal del av huden och kommer inte att försvinna om de inte medvetet avlägsnas genom ett kirurgiskt ingrepp. Skador på grund av en allergisk reaktion klingar ofta snart av efter att det irriterande ämnet tas bort. Läkning av skador på grund av infektioner eller sjukdomar beror på vilken typ av infektion eller sjukdom och det allmänna hälsotillståndet hos den enskilde. Prognosen för hudcancer beror huvudsakligen på hur skadan är lokaliserad och om den har spridit sig till andra delar av kroppen, såsom lymfkörtlarna. I de fall där skadan är lokaliserad och inte har spridit sig till andra delar av kroppen, är botfrekvensen 95-100%.

Förebyggande

Inte alla hudförändringar kan förebyggas, Födelsemärken och fräknar, till exempel, är godartade fläckar som är vanliga och oundvikliga. Men andra kan undvikas eller minimeras genom att vidta vissa försiktighetsåtgärder. Hudskador orsakade av en allergisk reaktion kan undvikas genom att hitta vad det skadande ämnet är och ta bort det från hemmet eller arbetsplatsen eller, om detta är omöjligt, utveckla strategier för ett säkert hantera det, såsom med handskar och skyddskläder. At hålla hud, naglar och hårbotten ren och återfuktad kan bidra till att minska eller förhindra förekomsten av smittsamma hudsjukdomar. Dela inte personliga föremål som kammar och make-up med andra. Hudskador förknippade med sexuellt överförbara sjukdomar kan förebyggas genom att använda kondom. Undvik att klia på befintliga skador för att undvika att sprida smitta vilket kan resultera i ärrbildning. Personer som har systemiska villkor, såsom diabetes mellitus eller dålig blodcirkulation, som kan leda till allvarliga hudskador bör inspektera sina kroppar regelbundet för förändringar i hudens kondition. Regelbunden okulärbesiktning av huden är också en viktig att förebygga eller minimera förekomsten av hudcancer. Likaså rekomenderas regelbunden användning av solskyddskräm med SPF 15 eller mer.

Nyckelbegrepp

Kortikosteroid - En typ av steroid medicin som hjälper till att lindra klåda (puritis) och minskar inflammation.

Fibrom - En oftast godartad tumör som består av fibrös vävnad.

Skadebaserad - En möjligen onormal förändring eller skillnad i en vävnad eller struktur, såsom huden.

Lipom - En oftast godartad tumör i fettvävnad.

Lapptest - Test där olika antigener (ämnen som orsakar en allergisk reaktion) förs in i patientens hud via en nål stick eller skrapa och sedan övervakas beträffande en allergisk reaktion mot en eller flera av dem.